B-Ängelunge.

När jag var liten hade jag många smeknamn, kärt barn har många namn sägs det ju, som tur är.
Ett som pappa hade var Ängelunge med B framför. Bängelunge. Det betyder väl ungefär man mixtrar lite med saker så det blir lite knas än om tanken om målet var god.

Jag hade en förkärlek b.la att testa hur mycket saker höll för.
Syrrans solglasögon, syrrans spegel, hur mycket man kunde vrida på koppen utan att mjölken rann ut (gissa hur det gick... och då var det inte jag utan Hans Nilssons fel).
Många var de gånger jag gick ut för att leka för att sedan vara puts väck. En gång trodde de att jag trillat ned i brunnen som var i hallonriset. Då var jag och bästisen hos grannarna och hoppade i deras puffkuddar så svetten lackade. Vid ett annat söktillfälle var vi hos ett annat äldre par och väntade ut gökuret.

Pappa satt ju ofta på traktor då vi fick hänga med. När jag lärt mig cykla cyklade jag upp honom när han backade ut ur garaget för att få åka med. Slängde cykeln bakom traktorn så han backade på den. Han trodde att han backat över både hojjen och mig.
Många skräckslagna gånger då mamma och pappa tillslut kunde andas ut.

När jag var typ 7 år kom Kommunen in i mitt liv. De hade bestämt sig för att bygga hus på mamma och pappas mark. Det gjorde de inte bara så där kan jag säga. Kampen var lång och tuff. Även jag krigade för vår sak till tänderna taggad att rädda vårt "Bullerby liv".

När mamma hade dukat i finrummet för att kommunalrådet Allan skulle komma slickade jag på alla skedarna och hoppades att nån bacill skulle bita korkbollen. Jag hoppades såå.
En dag fick jag följa pappa till Stadshuset. Medan pappa lämnade Allan papper  trixade jag bakom ryggen på pappa. Jag fixade in en nål i en tygvadderad stol på hans kontor. Hoppades att det skulle bränna till så tankarna skramlade på plats. Tyvärr trillade inget nytt in i hans tankevärld.
 Det var enda och sista gången jag följde med dit.
Men jag var rätt nöjd över min insats. Att vara B-Ängelunge var inte så dumt.
Lite som Fantomen just den gången än om det inte blev käftsmäll utan rumpsvid om utdelning gavs. Oviss om stickresultatet fick jag fortsätta utföra mina små missions i godan ro på hemmaplan.
B-ängelunge, alltid med goda avsikter som bränsle.