Den ordfrasen säger så väldigt, väldigt mycket.
Just nu fyller den hela tanken och lite mera därtill.
Bara för att jag inte gnäller och klagar betyder det inte att mitt inre inte skriker, protesterar, gråter. Att otämjda hästar inom mig står på bakbenen och frustande protesterar med dess vilda energi. Hästarna som vill släppas loss och ge glädjen uttryck.
Orättvisan fryser allt utifrån och in, inifrån och ut. Den enda låga som kan hålla mig vid liv är den eld som får oss att hålla ihop. Den eld som aldrig slocknar. Den eld som tändes för att vi skulle vara vi och ska vara, VI.
Låt inget få oss att tro något annat.
Du är just där du ska vara.
Du är i ett sammanhang, gott sammanhang, om du gjort det valet.
Som kan expanderas. För godhet föder godhet, föder godhet ...
