Demokrati Ja Tack!

 Vi lever i ett land med demokrati och rösträtt.

Den ska vi vara ytterst rädda om. Vi är skyldiga världen att använda vår rösträtt för att säga ja till demokratin, när människor i andra delar i världen krigar för att få samma rättigheter.

Nu måste vi förstå att makten för Sverige sitter i Bryssel på många sätt. Där detaljstyrs saker i vårt land som de egentligen inte har något att göra med.Och ibland riktigt fåniga saker som vitt snus. Själva går väl hälften på cannabis. Sverige har kommit så mycket längre än många andra länder i EU så vissa lagar och reformer blir att backa i utvecklingen för Sverige. Vi ska inte släppa det vi är bra på till några vilka sitter hundratals mil från oss. Vi måste välja personer med sunda tankar som kan värna om Sverige och det som verkligen är viktigt i världen. Utanförskap, sysselsättning, miljö. 

Hur många tänker på grundvattnet? EU borde lära av Nordiska länderna,  hur klarar vi av viktiga saker som sophantering t.ex och hur klarar de Nordiska länderna av att främja och hålla fred. Ett vinnande koncept i alla lägen. Humanitärt, globalt, ekonomiskt och historiskt grymt modig och vinnande kultur i Norden. Man ska sikta att lära något av dem som kommit längre så man inte behöver uppfinna hjulet på nytt i alla lägen.

Snälla gå och rösta Du också.

Det är verkligen superviktigt.

Ompysslad kan jag vänja mig vid

 Igår öppnade jag mitt " Vita arkivet" dokument. Ni vet arkivet där man kan  notera hur man vill ha det när man dött. För det ska vi ju alla den vägen vandra. Jag öppnade det mest med tanke på att jag skulle sövas dan därpå, läs idag. Å ja det finns de som inte vaknar upp efter en narkos eller blir skadade för den delen såpass att de blir som en purjolök. Nu visade det sig att narkosläkaren var en trygg man född i Skellefteå. Jag kände mig så trygg att jag övervägde att vara vaken och se på operationen, nu ångrar jag mig litegrann att jag inte gjorde det. Kan de se och höra det som händer, kan jag. 

Ompysslad blev jag, bara av trevliga män med blå plastpåsar på huvudet, istället för vit, som stora smurfar hela staben. Ovärdeligt jobb och ovärdeligt bemötande. Folk på rätt plats, ( åtminstone så länge jag tror att operationen blev bra) som gör riktigt bra jobb.

Å det blev inget öppnande av vita arkivet för anhöriga, som för övrigt är en solskens händelse. Inget svart och inget mörkt eller svårt, så mycket kan jag avslöja. Det ska bli en glad överraskning!

Så nu ligger jag här i soffan med benet i högläge. Hojtar till barnen om vatten, kuddar, ta hit hunden, ta bort hunden, lite choklad. Har på 8an med McLeods daughters i bakgrunden när jag skriver och slänger ett öga på den vackra australienska naturen och hästarna.

Känns som hemma.

Å vad skönt att inte bara vara sjuk från huvudet!