Ta vuxenrollen Sverige!

 Är det så svårt att förstå att yttrandefriheten är en ytterst viktig, dyrbar gåva att vårda. För att allt inte är förbjudet betyder det inte att allt jag gör eller säger är bra eller för all del, lämpligt. Tänk om alla som ville provocera fick provocera ohämmat, tillstånd till aktioner som i förlängningen gör mera skada än vad som är tydligt, mer än  någon räknar med. I ett äktenskap är det inte olagligt eller medföljer straff vid otrohet. Dessvärre får det ofta kännbara och svåra och ibland långa efterdyningar. 

Vid dessa koranbränningar som tillåtits viglar man upp och provocerar människor vars religion skymfas. Precis vad man är ute efter. Islamiska länder bränner Sveriges flagga och vill göra oljesanktioner. Beredda och törstiga på att ge igen med grymma terrordåd borde hela världen skrika stop, agera vist. 

För att Sverige inte  kan  säga" Nu räcker det, ta mig faan!" 

Se varandra.

Häromdagen var jag och fixade med några ärenden. 

Som sista grej innan jag skulle sätta mig ner i bilen gick jag in på kiosken för att köpa en glass.

Det var en kvinna som fick hjälp i kassan och två till före mig. 

Kvinnan som fick hjälp var en äldre kvinna, tunn som en fågelvinge. Hon letade och vände ut och in på både väskan och plånboken. Hon fumlade med händerna och armarna skakade. Hennes hår föll i ansiktet så hon kunde förmodligen knappt se. Kvinnan i kassan bad henne ställa sig på sidan och leta för att ta betalt av de andra först.

När det var min tur slog autopiloten till. " Jag betalar hennes också." Fort var det gjort och vi steg lite åt sidan för att inte vara ivägen.

"Har du Parkinssons?" frågade jag kvinnan och hon svarade undrande "Ja". Jag tog henne i armbågen och vi gick ut tillsammans. Hon undrade hur jag kunde känna igen henne, men jag förklarade att jag också hade Parkinsson och förstod att hon behövde hjälp. Ögonen under hennes tjocka lugg gav en förvånad blick.

Hon var snabb på benen och jag frågade vad hon hette och om hon behövde skjuts hem eller om hon ville gå. Eva, ville gå hem och hon fick sin lilla påse med tre choklad drickor, Ahlgrens bilar och tidningen Expressen. Jag hoppas hon kom ordentligt hem.

Det kunde varit Du, det kunde varit jag. Se varandra.

I uppfinningarnas tid.

 Vår tekniska utveckling har gått framåt med en tornados framfart. Vi dunkar oss i ryggen och känner oss mäkta stolta. Men banne mig så korkade vi är. Hur kan vi inte se förändringarna med vår planet och klimatet? Förstå att det är vi som måste göra något åt det.  Om det vore något speciellt med världens politiker på sina höga hästar skulle de låta mammon stå tillbaka för vår arts fortbestånd. Men så lite de fattar. 

Och det börjar vara bråttom att världens politiker sätter sig i strukturerade möten med NÄR VAR HUR och VARFÖR som pedagogiska ledstjärnor. Börja i det stora som det lilla och lägga partitillhörighet åt sidan vid sådana förhandlingar.

Än om de har status kan de inte rädda sig om orkanen kommer samtidigt som gigantiska översvämningen.

Vad hjälper det att vi hela tiden utvecklar och ändrar i raketfart om vi utarmar de tillgångar som är jorden. Låt dem inte förstöra mänskligheten och den planet vi är sprugna ur.

Agera.