Lilla älskade mamma.

Jag saknar min mamma idag. Ja inte bara idag, hon saknas oss alla dagar... På morgonen den 23 december 2010 gick hon vidare till en bättre värld, Nangialia eller Körsbärsdalen, himlen eller vad vi benämner det för när vi använder oss av ord.Jag tror det blev Körsbärsdalen för hon älskade och älskar allt som är vackert, barn, blommor och träd.
Så mycket vet jag att hon gick till ett ställe där det är som vi alla egentligen vill ha det, eller borde vilja att det är. Varmt och kärleksfullt, där, tog pappa Sven emot henne med sina stora kärlekfulla armar och knasiga historier.

Jag önskar idag att jag fick krama hennes härligt varma goa, lite krumma kropp så där som den blev de sista åren. Känna hennes mjuka silvergrå lockar i mitt ansikte. Höra hennes djupa suck och hennes: " Älskade älskade barn". Ha henne i soffan och ge tillbaka lite av allt hon gett oss. Mamma var en sådan där knasigt onyttigt och fantastikt osjälvisk människa. Hon fanns till för alla.

Önskar så att hon och pappa hade fått njuta av våra barn och de av dem. Så vi hade fått ge tillbaka, det var ju precis dags för PayBackTime.

Jag är tacksam över allt vi fått med oss i kappsäcken och det minsta som ändå är bland det största är deras senapsfrö. Bullerbyaktiga byn Norra Hedensbyn som jag växte upp i var en gudfruktig by med de snällaste, knasigaste, modigaste, mest arbetsamma människor som står att finna. Där fanns det som kallas tro, det som knappast finns i något lexikon längre, Senapkornet som kan flytta berg för att prata liknelser.

Vi fick gå på söndagsskola i bönhuset med mildaste underbaraste gamle granne Seth som söndagskollärare. Satt där som ljus på de lätt vadderade stolarna med grönt manchestertyg av sammet. Vi lärde oss om Jesus och hans lärljungar med bilder på flanograftavlor. Hur viktigt det är med att vara snäll och säga förlåt. Hur viktigt det är att vi tänker på de som är svagare än oss. Hur viktigt det är att vi delar med oss, det smittar av. Klart att det är ett under, mirakel att Jesus utspisade 5000 människor med ett bröd. Förmodligen började han med det lilla bröd han hade, bröt det i delar och gav vidare. Han fick människor att lyfta blicken från sitt ego och började med det lilla. Några hade säkert bröd under manteln då de kommit långväga men tänkte säkert att det skulle räcka till sig själva. När Jesus predikade att dela blev de då inte inspirerade av honom och lyfte på manteln? De var ju ändå där för att lyssna på honom. En legendarisk föreläsning.

Min lycka och nåd är att få vara född in i min familj som funnit detta senapskorn och som delade det med oss barn. Jag är så tacksam lilla mamma för att just du blev min mamma och att jag kan känna din närvaro varje dag och närhelst jag söker den.
Ticktackticktack.