Jag önskar verkligen inte någon, kronisk allvarlig sjukdom av vilket slag som helst.
Inte heller något monstervirus som kan avsluta livet.
Sjukdom är vidrigt och jag hade mer än gärna gett det till någon onding vars karma skriker efter elände och spara de goda. Nu lever vi i denna världen som är allt annat än rättvis och det blir min uppgift att vara tacksam för det vi har i varje nu.
När annars skulle vi annars vara tacksamma?
Lyssna på en fin variation:
Kingdom come Anna Bergendahl.
Remastered 2020 Stonemountain Orchestra
https://youtu.be/bzv2BabNPG8
Om man frångår det man egentligen tycker och söker någon utvecklings kurva vad gäller människan som genomgår eller gått igenom kris, vilket sjukomstillstånd verkligen är, inser jag att varje vuxen människa egentligen borde få en dos allvarlig sjukdom under tid.
Kanske speciellt människor med ansvar över andra och i beslutsfattande positioner. Läkare, politiker, forskare...
Nej, när det inte går att vaccinera mot idioti kanske i rättvisans namn alla borde få en dos.
Min tanke är att det borde ge större förståelse för människor som inte har det som A-människan.
Människor vilka inte har hamnat på räkmackan och seglat utan stormar.
Att vi skulle ta hand om de våra hemlösa.
Att vi skulle behandla våra gamla med värdighet. De som byggt upp vårt samhälle.
Att världen skulle satsa på lösningar för att bota sjukdomar.
Att världen skulle värdesätta bra sjukvård och de människor som utför omvårdnad.
Att mjuka varor är dyrbara varor, vi måste vara rädda om varandra.
I covid -19 spåret hoppas vi på större medvetande om vad som är viktigt på riktigt.
Kingdom Come!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar